....
I Paris har varsolen lyst det senaste tre dagarna. Idag tog jag min forsta riktiga varpromenad. Jag kopte lite vindruvor, tog metron till Republique, darifran fortsatte jag pa mina bara ben, till Bellville, tog lite till hoger och dar, uppfor den langa backen, ligger en av de finnaste parkerna i Paris. Mycket backar upp och ner, mycket barn, den italienska joggaren fran i hostas och en pojke som trillade i vattnet, det var spackat och jag var nojd och glad med mina vindruvor och solen pa vanstra kinden. Pa Quick valde jag fel kassa och fick sta och vanta i 20 minuter, pa rue de rivoli var det kaos och min buss kom aldrig sa det var ner i metron och sla sig fram i det vanliga lordagskaoset. Oppen jacka, stangd jacka, pa med halsduk, av med halsduk oppna dragkedjan, nej stang den igen, lite sadar ar det ju alltid pa varen. Om en manad kommer mamma och pappa, gud vad jag langtar efter er! Det var lite varre forra lordagen nar vi tog metron for att utforska ett nytt stalle och for att hitta till favorit pastan, dar mitt pa lordageftermiddagen, stod dem for att salja sig, inga klader hade dem under sina palsar och jag bara ros och ville hem. Pa en anda gata sag vi fler an jag nagonsin satt i hela mitt liv och helt plotsligt blir det uppenbart att allting inte alltid ar som det ser ut. Ett kvarter bort gar semesterfirarna och letar reafynd eller beundrar konst pa Louvren och dar stod vi mitt i forsaljningen, och den dar mamman som gick fram till en av kvinnorna, och jag tankte fy fan vilket javla ackel. Det ar anda sjukt att det faktist ar sa pa riktigt, jag menar nagonstans hade jag lite grann hoppats att det inte kanske var sa som det sags. helt plotsligt forstod jag nastan den dar texten i min Karlek extra allt bok. Och helt arligt det dar med att det finns folk som valjer det sjalv och att det finns lyckliga horor ar bara fett javla skitsnack, ett satt att skjuta ifran sig ansvaret lite langre bort, sa att ens egen varld inte forstors, jag menar man har ju sjalv klarat sig utan att salja sig sa da kan ju alla gora det, man valjer ju sjalv... Eller hur var det nu igen? Bullshit! Och jag blir sa arg sa jag vill bara skrika lite...Jag kan iallafall inte i min varld hitta nagra lyckliga horor som njuter varje dag dem gar till jobbet, men ni andra kanske ser battre an mig eller nagot jag vet faktist inte.