linnealindblom

Trotts Sj:s usla försök att stoppa mig är tillbaka i staden som kallas Halmstad. Det krävdes två turer till centralen och 2 timmar i den iskalla knutpunkten samt tre timmar på tåg för att ta sig hem men hem skulle jag och hem kom jag. Obroendeframkallande låg färdig i skivspelaren, timbuktu fixade återigen en hedervärd skiva, det får man ändå ge honom. Veckan har varit enormt lyckad, söndagen ägnade vi åt ett besök på zoo, det var andra gången i mitt liv jag var på zoo. Det var verkligen två glädje fyllda timmar. Vi gick mest dit för att kolla på alla olika sorters apor, oj så många det var. Babianerna tillbringade vi mycket tid med och när vuxen babianerna föröskte, vad ska jag säga, befrukta varandra gick det ett suss bland alla barnfamiljer, jag fick endast en liten chock av den brutalitet hanen annvände sig av. Visste ni föresten att babiankvinnans rumpa sväler när hon är, tror det kan översättas till svenska, med sugen eller kåt. Några som också underhöll oss ett tag var det hårfagra silkesaporna, vilka extremt roliga varelser. Schimpanserna hade en rätt cool laid back inställning till alltihopa. Den största besvikelsen på zoo var att vi under 20 minuter letade och byggde upp våra förväntningar inför besöket hos prärierhundarna. Dessa visade sig dock vara ungefär lika ointressanta som hamstrar eller marsvin. Däremot var flamingosarna en överaskning, man måste ge dem för den fina hålningen ändå. På måndagkvällen bestämde jag och Emelie träff på rådhusplatsen för att bege oss till hennes dans, det var verkligen en underhållande timme bestånde av dansgruppen och George Michaels dancing with the freaks now. Dansgruppen bestod i sin tur av en danslärare dvs. En omskolad sjöman, tre dansare var av en var Emelie de andra var sjömanens mamma och en kvinna vid ett namn liknande Tina som pratade alldeles för mycket. Under onsdagen tog jag mig över sundet till faster Maria och familj. Mys, mys, mys i dagarna två innan det var dags för hemresa.