linnealindblom

Sa sitter jag har, nagra timmar innan jag maste upp igen, vaskan ar packad och forhoppningsvis ska inte strejken paverka min resa allt for mycket. Jag har kannt mig konstig hela dagen, det var sa sorgligt igar nar vi skulle saga hejda och idag nar jag och Sara kramades till ljudet av tomten som sjong blev jag ocksa sadar jobbigt nostaglisk och tankte hur har jag nagonsin tyckt det har jobbet var jobbigt. Jag har ovat pa min entre in i Danmark i flera veckor nu, vilka skor ska jag ha, vilka vaskor ska jag se sadar lagom bortkommen ut eller bara allmant sjalvsaker, det ar mycket att tanka pa nar man kommer hem igen...Igar nar jag var pa vag till skolan i buss 52, satt fast i trafiken och tyckte att allting gick lite emot mig, jag tittade ut genom fonstret och insag hur fint livet kan vara, en uteliggare med den vanliga S.V.P skylten satt och fros, damen som gick forbi, hade precis varit och handlat, gav honom en baugett och lite kakor, dem pratade lite granna och jag tankte, tank att jag fick se det. Jag som alltid tankt att jag ar sa snall for jag brukar ge lite pengar till metromusikanterna da och da men det har, ohlala det ligger jag hastlangder ifran.

Jag far skriva snabbt idag, snabbt och kvicktankt. Helgen passerade val, jag sjong nagra snuttar pa Printemps med koren, det var festligt tills korledaren blev arg och vi fick sjunga snabbt och ga ut. I Lafayetts skyltfonster ar det massa svenska stader skrivna, man ar pa hemmaplan igen liksom. Jag uppskattar verkligen Paris mer och mer for varje dag, jag ar kar i denna stan, kar i den svettiga metron, kar i nattbussarna som ar fullkomligt over, over, over fulla, kar i de sma kvarteren, kar i det stora gatorna, kar i mina vanner, det finns sa mycket bra man ska bara lara sig att se det, det viktigaste gar inte att se med ogon osv. Jag hade tankt att skriva nagot viktigt, men jag har glommt, som vanligt, glommer mycket nu fortiden. Det ar tankt att jag ska aka hem fa lordag om inte nagon strejk stoppar mig, det ar manga strejker i det har landet ska ni veta. Pa torsdag ska vi vanner ha en forval middag, dem ska fa fina, fina paket och vi ska ata massa och gott, vet inte varfor jag har dopt det till forval middag det kanns sa sorgligt, det skulle hetat slut pa forsta terminen middag eller nagot sadant bara for att avdramatisera lite, det ar alltid dumt att satta for mycket namn pa saker.

Jag ar inte nojd med mitt forra inlagg, det kanns fattigt och tomt, som att jag missat massa jag ville saga. Ikvall har jag glad, min mage pirrar och jag har ingen lust alls att lagga mig aven om jag det antagligen skulle vara det basta. Sophie tror att utslagen runt mina ogon bror pa att jag sover i for hog varme, i mina oron later det vettigt, jag tycker inte om att sova varmt, hatar att svettas nar jag sover, jag vill lukta gott. Jag tanker pa hur det kommer bli till varen, jag far varmeutslag nu i december nar jag sover i roliga skjorts, tanks sen, kommer jag fa utslag i hela ansiktet da. Det vill jag inte. Jag kommer pa mig sjalv med att vilja ha min mjolk ljummen till frukostflingorna, jag kommer pa mig sjalv med att vilja ha min soppa inte allt for varm, jag kommer pa mig sjalv med att saga uttryck som, det ar normalt och jag har antligen lart mig ett system for nar det ar dags att saga -Bon soire.  Pa sondag ar det skridskor vid Hotell De Ville, som galler for hela slanten, eller den kvarten jag kommer orka aka. I vilket fall ska det bli roligt att ta vart advent firande till oanadehojder. Nu ska jag ta tag i mig sjalv och kassta mig i sangen, sova och forhoppningsvis vakna utan allt for manga nya utslag.